hilleven

Ligger ensam i mitt rum och fönstret står på vid gavel. Man skulle kunna tro att detta hjälper till att kyla ner rummet. Men då det nu har stått öppet i cirka tre veckor, men ännu inte gett någon märkbar effekt börjar jag tvivla.

 

Det lyckades det ta sig in en ynklig pytteliten vindpust, men lyckades den nudda mig? Nej.

Istället valde den att nudda dörren. Dörren på andra sidan den långa hallen. Hallen där lampan är släckt. Dörren ska tvunget ska ge ifrån sig det knarrigaste, gnekigaste, spöklikaste ljudet när den låångsamt öppnas mot det bäcksvarta vardagsrummet.

 

 

Trots de tankarna ligger jag nu här med tända lampor och hoppas att Christopher ska komma hem snart.

 

I lägenheten ovanför försöker även grannen kyla ner med öppna fönster. Grannen går runt i längeheten med för stora tofflor. Långa slääpiga steg. "Gud vad jag hoppas att det är grannen som låter"