En tyst minut.
På förmiddagen igår klockan 11 (12 norsk tid) ställde sig alla på hela bygget upp. Vi stod tysta i en minut för Norge. Det var en väldigt konstig upplevelse. Vi sitter i en väldigt stor lokal med landskap för flera olika team. I ena änden av bygget finns där små "skärmar" som täcker cts och quality team. Annars är det två små "hus" byggda mitt i rummet där managers har kontor och där det finns några konferansrum. Annars är det enda som skiljer oss från varandra kanterna runt våra deskar.
jag vet inte hur många som sitter på våran sida av byggnaden men jag vet att det är runt 2000 som jobbar på IBM Ballycoolin. Därmed är det normalt väldigt, väldigt högljutt här. Men under den minuten var det så tyst att man kunde höra en knappnål falla ner på golvet. Det var väldigt märkligt, nästan en bedövande tystnad. Tillsammans visade vi vad vi kände för det sjuka som hänt.
jag vet inte hur många som sitter på våran sida av byggnaden men jag vet att det är runt 2000 som jobbar på IBM Ballycoolin. Därmed är det normalt väldigt, väldigt högljutt här. Men under den minuten var det så tyst att man kunde höra en knappnål falla ner på golvet. Det var väldigt märkligt, nästan en bedövande tystnad. Tillsammans visade vi vad vi kände för det sjuka som hänt.
